HJÄRTSTOPP PÅ SJUKHUS

Av de personer som dör på grund av hjärtsjukdom i Sverige varje år avlider en stor andel på sjukhus. Behandling av hjärtstopp på sjukhus är ur många aspekter en organisatorisk utmaning som kräver fortlöpande kvalitetssäkring. Precis som vid hjärtstopp utanför sjukhus kan behandlingen på sjukhus ses som en kedja som räddar liv där varje länk måste fungera på ett optimalt sätt. Kedjan består precis som vid hjärtstopp utanför sjukhus i första hand av fyra länkar:

  1. Tidigt larm
  2. Tidig start av hjärt-lungräddning
  3. Tidig defibrillering
  4. Optimal vård efter inträffat hjärtstopp

Syfte med registret på sjukhus

Syftet med registret är som följer:

  1. Kartlägga populationen som drabbas och omständigheterna kring hjärtstoppet.
  2. Att ge en detaljerad beskrivning av tidsförlopp och behandling.
  3. Att registrera effekten av behandling i form av kort- och långtidsöverlevnad.
  4. Att kartlägga livskvalité och cerebral funktion bland patienter som överlevt hjärtstopp
  5. Genom årlig sammanställning av data och återrapportering till deltagande sjukhus skapa ett stimulus för kontinuerliga förbättringar av behandlingsmetoder och organisationer.
  6. Genom ett nationellt register skapa tillräckligt stora patientmaterial för att kunna identifiera de bästa behandlingsmetoderna och återföra information till deltagande sjukhus.

Inklusionskriterier

Alla patienter som drabbas av hjärtstopp på sjukhus (innanför sjukhusets väggar) och där behandling påbörjas skall inkluderas oavsett var hjärtstoppet inträffar.

Funktion

Rapportering av data sker i två steg. I första steget registreras data med avseende på tid från inträffat hjärtstopp till påbörjande av behandling, var hjärtstoppet inträffar, vilka behandlingar som givits och huruvida patienten överlevt den tidiga fasen. I andra steget (denna registrering sker först några veckor senare) registreras huruvida patienten överlevt långsiktigt, patientens tidigare sjukhistoria, sannolik orsak till inträffat hjärtstopp samt, bland dem som är vid liv efter 30 dagar, uppskattad funktionsgrad vid ankomst till sjukhus och vid utskrivning från sjukhus. Tre till sex månader efter hjärtstopp kartläggs aspekter på livskvalité och cerebral funktion bland överlevare. All inmatning av data sker via internet och resultaten kan följas online.

Utveckling

Idag deltager samtliga svenska sjukhus, som har ett räddningsteam för omhändertagande av hjärtstopp, i registret (n=74).

Karaktäristika & behandling

Under tiden 1 januari 2005 till 31 december 2020 har totalt 31249 hjärtstopp rapporterats. Bland alla hjärtstopp var 61.6% män. I Figur 1 redovisas antalet hjärtstopp som rapporteras till registret varje år. En tydlig ökning noteras. År 2018 rapporterades 2601 hjärtstopp till registret, vilket är den högsta siffran någonsin. År 2020 rapporterades 2375 hjärtstopp till registret.

Nästan hälften av alla fall inträffar på vårdavdelningar, även om denna andel har sjunkit något de senaste åren (Figur 2). Andelen hjärtstopp som inträffar på hjärtintensivvårdavdelningen (HIA) har sjunkit från cirka 17% till 13% de senaste 10 åren. Under samma period har andelen fall som inträffar på övriga avdelningar ökat. Mest påtaglig är ökningen av andelen hjärtstopp som inträffar på akutmottagningen.

Cerebral funktionsnivå

Cerebral funktionsnivå definierades enligt Cerebral Performance Categories (CPC) score:

  1. God cerebral funktion
  2. Relativt god cerebral funktion
  3. Svår cerebral skada
  4. Koma eller vegetativt status
  5. Hjärndöd

I Figur 3A och 3B redovisas patienter som skrevs ut levande från sjukhus. Av figurerna framgår att den absoluta merparten av dessa (cirka 90%) hade god eller relativt god cerebral funktionsnivå (CPC 1 eller 2) vid utskrivning. Vid inskrivning på sjukhus ses en tendens till ökad andel med CPC 3 till 5 under de senaste åren (figur 3A).

3A. Inskrivning

Cerebral funktionsnivå vid inskrivning på sjukhus.

3B. Utskrivning

Cerebral funktionsnivå vid utskrivning från sjukhus.

Förbättringsarbete

I figurerna nedan visas förändringar under 2005-2020 vad avser de kritiska tidsparametrarna.

Tid till larm

I Figur 4 visas hur tid till larm utvecklats över tid. Andelen fall som larmats inom 1 minut är relativt oförändrad sedan år 2005. Ungefär 80% larmas inom 1 minut.

Tid till HLR

I Figur 5 visas hur tid till HLR utvecklats över tid. Mediantid till HLR har varit <1 minut årligen sedan 2005. Andelen fall som erhållit HLR inom 1 minut har varit cirka 90% de senaste åren.

Kammarflimmer som defibrillerats inom 3 min

I Figur 6 visas andelen fall med kammarflimmer som defibrillerade inom 3 min. Sedan år 2006 har andelen som defibrilleras inom 3 minuter ökat från 76.5% till 85.1%.

Andel patienter som defibrillerats före larmgruppens ankomst

Andelen fall (med kammarflimmer) som defibrillerats innan sjukhusets larmgrupp anlänt visas i Figur 7. Som framgår av figuren så ökar andelen som defibrilleras före larmgruppens ankomst från 46.9% år 2006 till 62.8% år 2020.

Trender i den initiala rytmen

I Figur 8 visas trender i den initiala rytmen vid hjärtstopp på sjukhus. Andelen fall som uppvisar kammarflimmer som första rytm sjunker från 42.1% år 2005 till 24.6% år 2020 (Figur 8A). I Figur 8B och 8C visas motsvarande för kvinnor och män. Andelen som uppvisar kammarflimmer som initial rytm sjunker för båda könen på ett likartat sätt men nivåerna ligger högre för män.

Alla

Kvinnor

Män

Överlevnad

Andel fall vid liv efter 30 dagar

I Figur 9 visas att andelen fall som är vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet. Liksom i registret för hjärtstopp utanför sjukhus så är överlevnaden hög de inledande åren (2005-2007), varefter den sjunker mellan 2008 och 2010, för att sedan öka fort. Detta kan förklaras av att det skett en viss selektion av patienter under de första åren då sjukhus med mindre utvecklade HLR organisationer anslöt. Mellan år 2009 och 2020 ökar överlevnaden från 25.8% till 36.5%.

Överlevnad och initial hjärtrytm

I Figur 10 visas trender i andel fall som överlever 30 dagar uppdelat på den initiala hjärtrytmen. När man studerar de fall som har kammarflimmer som första rytm så var andelen patienter vid liv efter 30 dagar 49.8% år 2006 och 64.9% år 2020. Bland fall som inte uppvisade kammarflimmer som första rytm har överlevnaden ökat från 18.6% till 25.4% under samma period.

Antal framgångsrika livräddaringripanden

Antalet framgångsrika livsräddaringripanden är ett av de viktigaste måtten på verksamhetens arbete. Denna siffra anger alltså antal fall där behandlingen resulterar i att personen överlever till 30 dagar efter hjärtstoppet. Antalet ökar från 92 år 2005, 905 år 2019 och 866 år 2020 (Figur 11).

Antal och andel räddade liv i relation till kön

Som framgår av Figur 12 föreligger tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Sedan 2010 har överlevnaden varit högre bland män och likaså har förbättringen varit mer uttalad för män. År 2020 var överlevnaden 37.9% för män och 33.9% för kvinnor.

Regionala jämförelser

Här redovisas antalet hjärtstopp, samt karakteristik och överlevnad för hjärtstopp på sjukhus vad avser samtliga län och sjukhus som deltar i registret. Överlevnaden redovisas dels i procent av samtliga fall där hjärt-lungräddning påbörjats samt som antalet överlevare per år och 100 disponibla sjukhusbäddar för tidsperioden 2016-2020.

Andel överlevande

Regioner (2016-2020)

Överlevnaden är högst i Dalarna, Bleklinge, Stockholm, Västra Götaland, Örebro, Skåne och Sörmland.

Vårdenheter (2016-2020)

Överlevnaden är högst på Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus. Siffran för Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus skall dock tolkas försiktigt då den baseras på fåtal fall. Som förväntat återfinns få fall även bland de sjukhus som uppvisar lägst överlevnad.

Räddade liv per sjukhusbäddar och år

Regioner (2016-2020)

Vårdenheter (2016-2020)

Initial hjärtrytm (2016-2020)

Regioner

Vårdenheter

Defibrillering (2016-2020)

Regioner
Regionala skillnader i andel med kammerflimmer som defibrilleras inom 3 minuter redovisas i Figur 16A.

Vårdenheter
Skillnader mellan sjukhus avseende i andel med kammerflimmer som defibrilleras inom 3 minuter redovisas i Figur 16B.

Funktionsnivå

Cerebral funktionsnivå vid utskrivning i olika regioner och sjukhus redovisas i Figur 17A och 17B. Dessa data hämtas från perioden 2010 till 2020.

Regioner
Kronoberg, Gotland, Jönköping, Halland uppvisar högst andel med god eller hygglig cerebral funktionsnivå.

Vårdenheter

Analys

Det svenska registret för hjärtstopp på sjukhus är världsunikt, med en lång uppföljning och inklusion av i princip samtliga landets sjukhus. Detta gör att data i det svenska registret är representativt för Sverige.

Kvalitetsparametrar

När vi nu kan följa våra kvalitetsparametrar från 2005-2020 så kan konstateras att flertalet går åt rätt håll. Detta indikerar att det förbättringsarbete som pågår ute på klinikerna har haft en gynnsam effekt.

Tidigt larm Här noteras att för den stora majoriteten av patienter som får hjärtstopp på sjukhus så inträffar larm inom en minut efter hjärtstopp (kvalitetsindikator). Andelen fall som larmats inom 1 minut är dock relativt oförändrad sedan år 2005.

Tidig HLR
Här noteras att hos den stora majoriteten av patienter med hjärtstopp så påbörjas HLR inom en minut efter hjärtstopp (kvalitetsindikator). Mediantid till HLR har varit <1 minut sedan registret startade och totalt erhåller cirka 90% HLR inom 1 minut efter hjärtstopp.

Tidig defibrillering
Här noteras att den stora andelen patienter som uppvisat kammarflimmer som initial rytm blir defibrillerade inom 3 minuter efter hjärtstopp (kvalitetsindikator).

Överlevnad till 30 dagar
Överlevnad till 30 dagar är likaledes en kvalitetsindikator och sannolikt det bästa måttet på verksamhetens arbete. Här noteras att överlevnaden har ökat från 25.8% till 36.6% mellan åren 2009 och 2020.

Till vilket liv räddar vi patienterna som drabbats av hjärtstopp på sjukhus?

Förutsättningarna för en ringa eller utebliven cerebral påverkan bland patienter som överlevt hjärtstopp på sjukhus är mera gynnsamma än för patienterna som överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus (mot bakgrund av de kortare insatstiderna på sjukhus).

Det är därför inte förvånande att en mycket hög andel bland patienterna som överlevt ett hjärtstopp på sjukhus hade tecken på en god eller en relativt god cerebral funktion. Man ska då beakta att motsvarande siffra vid ankomst till sjukhus bland dessa patienter var 95%. Resultaten är likartade jämfört med överlevare efter hjärtstopp utanför sjukhus.