SHLR Årsrapport 2021

Hjärtstopp på sjukhus

Svenska sjukhus har en utvecklad infrastruktur och kompetens för att upptäcka och behandla hjärtstopp som inträffar på sjukhus. Detta inbegriper tidig upptäckt och omhändertagande av patienter med hög risk för hjärtstopp (exempelvis patienter med akuta koronara syndrom), larmsystem som mobiliserar ett räddningsteam (larmgrupp) och evidensbaserade åtgärder för att återuppliva och stabilisera patienten. Omhändertagandet av hjärtstopp på sjukhus är en organisatorisk utmaning som kräver fortlöpande kvalitetssäkring. Precis som vid hjärtstopp utanför sjukhus talar man om en kedja som räddar liv. Kedjan består av fyra länkar:

  1. Tidigt larm
  2. Tidig start av hjärt-lungräddning (HLR)
  3. Tidig defibrillering
  4. Optimal vård efter inträffat hjärtstopp

Syfte med registret på sjukhus

  1. Kartlägga populationen som drabbas och omständigheterna kring hjärtstoppet.
  2. Att ge en detaljerad beskrivning av tidsförlopp och behandling.
  3. Att registrera effekten av behandling i form av kort- och långtidsöverlevnad.
  4. Att kartlägga livskvalité och cerebral funktion bland patienter som överlevt hjärtstopp
  5. Genom årlig sammanställning av data och återrapportering till deltagande sjukhus skapa ett stimulus för kontinuerliga förbättringar av behandlingsmetoder och organisationer.
  6. Genom ett nationellt register skapa tillräckligt stora patientmaterial för att kunna identifiera de bästa behandlingsmetoderna och återföra information till deltagande sjukhus.

Inklusionskriterier

Alla patienter som drabbas av hjärtstopp på sjukhus (inneliggande patienter, samt patienter på akutmottagningar) och där behandling påbörjas skall inkluderas. Idag rapporterar samtliga svenska sjukhus som har ett räddningsteam för omhändertagande av hjärtstopp (n=76).

Karaktäristika & behandling

Under tiden 1 januari 2005 till 31 december 2021 har totalt 31404 hjärtstopp rapporterats. Bland alla hjärtstopp var 61.7% män. I Figur 1 redovisas antalet hjärtstopp som rapporteras till registret varje år. En tydlig ökning noteras. År 2018 rapporterades 2604 hjärtstopp till registret, vilket är den högsta siffran någonsin. År 2021 rapporterades 2393 hjärtstopp till registret.

Hälften av alla fall inträffar på vårdavdelningar, men denna andel har sjunkit något de senaste åren (Figur 2). Andelen hjärtstopp som inträffar på hjärtintensivvårdavdelningen (HIA) har sjunkit från 21% till 14%. Under samma period har andelen fall som inträffar på övriga avdelningar ökat. Mest påtaglig är ökningen av andelen hjärtstopp som inträffar på akutmottagningen. En möjlig förklaring till detta är att flera akutmottagningar i landet fått längre passagetider, vilket gör att patienterna är kvar längre på akutmottagningen, jämfört med tidigare.

Cerebral funktionsnivå

Cerebral funktionsnivå definierades enligt Cerebral Performance Categories (CPC) score:

  1. God cerebral funktion
  2. Relativt god cerebral funktion
  3. Svår cerebral skada
  4. Koma eller vegetativt status
  5. Hjärndöd

I Figur 3 framgår att den absoluta merparten av de som skrivs ut levande från sjukhus har god eller relativt god cerebral funktionsnivå (CPC 1 eller 2) vid utskrivning.

Förbättringsarbete

I figurerna nedan visas förändringar under 2005-2021 vad avser de kritiska tidsparametrarna.

Tid till larm

Andelen fall som larmats inom 1 minut är relativt oförändrad sedan år 2005. Ungefär 80% larmas inom 1 minut.

Tid till HLR

Mediantid till HLR har varit <1 minut årligen sedan 2006. Andelen fall som erhållit HLR inom 1 minut har varit cirka 90% de senaste åren.

Kammarflimmer som defibrillerats inom 3 min

Sedan år 2006 har andelen kammarflimmer som defibrilleras inom 3 minuter ökat från 81% till 86%.

Andel patienter som defibrillerats före larmgruppens ankomst

Andelen fall (med kammarflimmer) som defibrillerats innan sjukhusets larmgrupp anlänt visas i Figur 7. Som framgår av figuren så defibrilleras ungefär 20% efter larmgruppens ankomst, vilket är en relativt stabil siffra under årens gång.

Trender i den initiala rytmen

I Figur 8A-8C visas trender i den initiala rytmen vid hjärtstopp på sjukhus. Andelen fall som uppvisar kammarflimmer som första rytm är cirka 25% och denna andel har minskat under årens gång. Liksom för hjärtstopp utanför sjukhus har män oftare defibrillerbar rytm, jämfört med kvinnor.

Alla

Kvinnor

Män

Överlevnad

Andel fall vid liv efter 30 dagar

I Figur 9 visas att andelen fall som är vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet. Överlevnaden har ökat stadigt under årens gång och idag överlever ungefär 35%.

Överlevnad och initial hjärtrytm

I Figur 10 visas trender i andel fall som överlever 30 dagar uppdelat på den initiala hjärtrytmen. När man studerar de fall som har kammarflimmer som första rytm så var andelen patienter vid liv efter 30 dagar 54.7% år 2008, och 62% år 2021. Bland fall som inte uppvisade kammarflimmer som första rytm har överlevnaden ökat från 14.7% till 24.8% under samma period.

Antal framgångsrika livräddaringripanden

Antalet framgångsrika livsräddaringripanden är ett av de viktigaste måtten på verksamhetens arbete. Denna siffra anger alltså antal fall där behandlingen resulterar i att personen överlever till 30 dagar efter hjärtstoppet. Antalet har varit stabilt under de senaste åren, även om siffran år 2021 (849 räddade liv) är den lägsta sedan år 2017.

Antal och andel räddade liv i relation till kön

Som framgår av Figur 12 föreligger tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Sedan 2010 har överlevnaden varit högre bland män och likaså har förbättringen varit mer uttalad för män. År 2021 var överlevnaden 37.0% för män och 32.7% för kvinnor.

Regionala jämförelser

Här redovisas antalet hjärtstopp, samt karakteristik och överlevnad för hjärtstopp på sjukhus vad avser samtliga län och sjukhus.

Överlevnad: regionala skillnader (2016-2021)

Överlevnad: skillnader mellan vårdenheter (2016-2021)

Överlevnaden är högst på Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus. Siffran för Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus skall dock tolkas försiktigt då den baseras på fåtal fall. Som förväntat återfinns få fall även bland de sjukhus som uppvisar lägst överlevnad.

Initial rytm: regionala skillnader (2016-2021)

Initial rytm: skillnader mellan vårdenheter (2016-2021)

Tid till defibrillering: regionala skillnader (2016-2021)

Tid till defibrillering: skillnader mellan vårdenheter (2016-2021)

Funktionsnivå

Cerebral funktionsnivå vid utskrivning i olika regioner och sjukhus redovisas i Figur 17. Dessa data hämtas från perioden 2010 till 2021.

Regioner

Vårdenheter

Analys

Vi kan konstatera att de flesta kvalitetsparametrar utvecklas i rätt riktning. Detta är ett kvitto på att det förbättringsarbete som pågår ute på klinikerna har haft en gynnsam effekt.

Tidigt larm - Här noteras att för den stora majoriteten av patienter som får hjärtstopp på sjukhus så inträffar larm inom en minut efter hjärtstopp (kvalitetsindikator). Andelen fall som larmats inom 1 minut är stabil sedan år 2005.

Tidig HLR - Här noteras att hos den stora majoriteten av patienter med hjärtstopp så påbörjas HLR inom en minut efter hjärtstopp (kvalitetsindikator). Mediantid till HLR har varit <1 minut sedan registret startade och totalt erhåller cirka 90% HLR inom 1 minut efter hjärtstopp.

Tidig defibrillering - Här noteras att den stora andelen patienter som uppvisat kammarflimmer som initial rytm blir defibrillerade inom 3 minuter efter hjärtstopp (kvalitetsindikator).

Överlevnad till 30 dagar - Överlevnad till 30 dagar är likaledes en kvalitetsindikator och sannolikt det bästa måttet på verksamhetens arbete. Här noteras att överlevnaden har ökat från 25% till 35% mellan åren 2008 och 2021.

Neurologisk funktion - En mycket hög andel (90%) bland patienterna som överlevt ett hjärtstopp på sjukhus har god neurologisk funktion.