Årsrapport 2021

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Ladda ner årsrapporten här

Folksjukdomen

Perspektiv på plötsliga hjärtstopp

Plötsligt oväntat hjärtstopp är en fruktad folksjukdom vars omfattning och allvarlighet är jämförbar med ytterst få medicinska tillstånd. Dessa hjärtstopp är oväntade, plötsliga och drabbar årligen 13000 svenskar, vilket är fler än någon annan allvarlig cancerform. Mortaliteten vid dessa hjärtstopp är dessutom högre än för exempelvis lungcancer och pankreascancer. Faktum är att plötsligt hjärtstopp är den enskilt vanligaste dödsorsaken bland exempelvis personer med diabetes, hjärtsvikt eller kranskärlssjukdom. Ungefär var tredje dödsfall bland personer med diabetes, hälften av alla dödsfall bland personer med hjärtsvikt och majoriteten av alla dödsfall bland personer med kranskärlssjukdom orsakas av ett plötsligt hjärtstopp (Cavallari et al. 2021; Packer 2019; Virani et al. 2021). Bland personer med någon typ av hjärt-kärlsjukdom dör hälften i hjärtstopp och i hälften av dessa fall är hjärtstoppet den första manifestationen av hjärt-kärlsjukdom. Sammantaget svarar oväntade hjärtstopp för 50% av alla förlorade levnadsår orsakade av hjärt-kärlsjukdom (Myerburg and Goldberger 2017). Den genomsnittliga kostnaden för vårdtillfället efter ett hjärtstopp har uppskattats till cirka 1 miljon kronor, vilket innebär att hjärtstopp utgör en stor ekonomisk börda för svensk sjukvård (Field et al. 2010).

Av de cirka 13000 fall som inträffar årligen startas HLR i cirka 8500 fall. I dessa fall tror vårdpersonal att det finns en chans att återuppliva individen och dessa registreras i Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret (SHLR). Registret har monitorerat hjärtstopp i Sverige sedan år 1990, vilket gör registret till en världsunik kunskapskälla. Sedan starten har SHLR bidragit till att förbättra överlevnaden vid hjärtstopp. Detta har gjorts genom intensiv medverkan i utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) och klinisk forskning.

Inom hjärtstoppsforskningen är det relativt ovanligt med randomiserade kliniska prövningar. Detta förklaras av svårigheterna att inkludera medvetslösa individer i kliniska studier (individen kan inte kan ge sitt medgivande till att medverka). Trots denna utmaning har hjärtstoppsvården gjort enorma framsteg under de senaste 30 åren. Den registerbaserade forskningen har varit viktig för denna utveckling och SHLR utgör ett fundament i svensk hjärtstoppsforskning, som idag ligger i framkant.

Långtidsresultat

I årets rapport ligger tonvikten på långtidstrender (de senaste 30 åren). Rapporten kommer stundtals att nämna resultat från en av registrets senaste vetenskapliga publikationer, vilken belyste dessa trender med djuplodande och justerade analyser (Jerkeman et al. 2022). I denna studie framgick följande (som också belyses i denna årsrapport):

  • Den totala överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus har ökat från 5.7% till 10.1%. Tyvärr har ingen förbättring skett under det senaste decenniet.

  • Överlevnaden för män och kvinnor var likvärdig på 1990-talet men på 30 år har en betydande könsskillnad uppstått. Idag överlever cirka 8% av kvinnor, jämfört med 12% av män. Chansen att överleva har ökat 2.4 gånger för män och 1.7 gånger för kvinnor.

  • Den största förbättringen under de senaste 30 åren har skett bland individer i åldrarna 0-39 år, vars överlevnad ökat från 9.1% till 17.5%. Det ses även en uttalad förbättring i överlevnad bland individer 40-49 år, där närmare 19% överlever idag.

  • Bland patienter som uppvisar ett kammarflimmer eller kammartakykardi som första hjärtrytm har överlevnaden ökat från 14.4% till 35.8%.

  • Den neurologiska funktionen (ett mått på hjärnskadan efter hjärtstopp) bland överlevarna har varit god i cirka 90% av fallen under de senaste 17 åren.

  • Överlevnaden har ökat oavsett orsak till hjärtstopp, med undantag för hjärtstopp orsakade av trauma, olyckor, självmordsförsök och kvävningstillbud.

  • Den mest sannolika förklaringen till att överlevnaden inte ökat under de senaste 10 åren är ambulansens responstider, som har ökat kontinuerligt. Lyckligtvis har trenden för bystander-HLR (HLR givet av vittnen) ökat dramatiskt. I dag får majoriteten av personer som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus HLR av ett vittne, som således kan hålla individen vid liv till ambulansens ankomst.

  • Sannolikheten för att ett hjärtstopp utanför sjukhus går att defibrillera har halverats under årens gång. Det innebär att det har blivit konstant svårare att återuppliva individer med hjärtstopp utanför sjukhus. Detta förklaras sannolikt av (1) ambulansens ökande responstid och (2) att andelen med hjärtstopp orsakade av hjärtsjukdom har halverats.

  • För hjärtstopp på sjukhus ökade sannolikheten att överleva med 46.6% (under åren 2005 till 2020). Även på sjukhus halverades andelen med hjärtsjukdom som orsak, liksom andelen med defibrillerbar rytm.

  • Den stora skillnaden mellan hjärstopp på och utanför sjukhus är att överlevnaden på sjukhus fortsätter att öka även under de senaste 10 åren.

Det innebär att hjärtstoppsvården har gjort stora förbättringar under de gångna 30 åren, trots att andelen som går att defibrillera (återföra till normal hjärtrytm med hjälp av en elektrisk stöt) är halverad och att tid till kvalificerad hjärt-lungräddning har fördubblats. Av samma anledning möter hjärtstoppsvården stora utmaningar i framtiden.

Årets rapport

Det Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret är fortsatt det enda kvalitetsregister som rapporterar hur många människoliv som verksamheten omedelbart räddar. I rapporten presenteras detta i form av antal framgångsrika HLR-försök (livräddaringripanden). Termen överlevnad används för att beskriva patienter vars hjärtstopp kunde behandlas framgångsrikt med HLR, så till vida att de var vid liv 30 dagar senare.

År 2020 uppgick antal framgångsrika återupplivningsförsök till 590 utanför sjukhus och 884 på sjukhus. Sammanlagt var totalt 1474 återupplivningsförsök framgångsrika. År 2021 var motsvarande siffror 601 utanför sjukhus och 849 på sjukhus, vilket resulterar i totalt 1450 framgångsrika återupplivningsförsök. Dessa siffror har varit stabila under de senaste åren. Det innebär att hjärt-lungräddning räddar en människa till livet var sjätte timme i Sverige. I Figur 1 presenteras den ojusterade överlevnaden för HUS och HPS.

Hjärtstopp utanför sjukhus

Registret för hjärtstopp utanför sjukhus (HUS) har fungerat sedan 1990. Samtliga ambulansorganisationer rapporterar till registret. Överlevnad till 30 dagar har fördubblats sedan 1990. Majoriteten (>90%) har en god till acceptabel hjärnfunktion vid utskrivning från sjukhus. Det finns således goda förutsättningar för god livskvalitet efter hjärtstopp.

Ökningen i överlevnad ses både bland patienter som har ett kammarflimmer liksom de som inte har kammarflimmer. Vid ett hjärtstopp är kammarflimmer en mycket god prognostisk faktor, vilket beror på att denna rytmrubbning kan behandlas med en elektrisk stöt genom hjärtat (sk defibrillering). Bland patienter med kammarflimmer var överlevnaden mot slutet av 90-talet cirka 10% och den har successivt ökat till cirka 34% under de senaste åren. Patienter som inte uppvisar kammarflimmer kan inte behandlas med defibrillering. Dessa patienter har antingen ingen rytm alls (asystoli), en rytm som inte ger upphov till puls (pulslös elektrisk aktivitet, PEA) eller en mycket långsam hjärtrytm (bradyarytmi). För personer med asystoli har en liten förbättring noterats men överlevnaden är fortfarande <2%. Förbättringen är tydligare bland patienter med PEA, som numera överlever i vart tjugonde fall.

Som nämnt ovan har andelen individer som uppvisar kammarflimmer halverats. Det innebär att bara hälften så många kan omedelbart erhålla potentiellt livräddande behandling med hjärtstartare (defibrillator). Justerat för kön och ålder har sannolikheten för att ha ett kammarflimmer minskat med 59%.

I årets rapport noteras fortsatt flera positiva trender:

  1. Fördubbling av livräddaringripanden före ambulansens ankomst. I majoriteten av alla fall startas HLR innan ambulansens ankomst.

  2. Tid till HLR har minskat dramatiskt de senaste åren. Tid från hjärtstopp till HLR har minskat från 10 minuter till 1 minut. Detta förklaras av livräddaringripanden från vittnen som befinner sig i närheten av den drabbade, samt utlarmning av blåljusorganisationer (polis, räddningstjänst, brandkår).

  3. Allt fler defibrilleras innan ambulansens ankomst. År 2020 fanns ca 18415 hjärtstartare i Sverige och en stor andel av dessa finns på offentliga platser, där de kan nyttjas av lekmän. Dessutom är polisens, brandkårens och räddningstjänstens fordon allt oftare utrustade med defibrillator (hjärtstartare).

  4. För första gången sedan 2008 ses en minskning i ambulansens responstid. År 2020 var mediantiden 12 minuter, jämfört med 10 minuter år 2021. Detta är en signifikant förbättring. Enligt internationella konsensusdokument bör ambulansen anlända inom 5 minuter, vilket innebär att dagens resultat fortsatt är undermåligt.

  5. Det förefaller som att tid till defibrillering har minskat sedan 2007, då fördröjningen var 13 minuter, jämfört med 10 minuter år 2021.

Hjärtstopp på sjukhus

Idag rapporterar samtliga landets akutsjukhus till registret. Överlevnaden på sjukhus har stigit till 35.5% år 2021, jämfört med 26.3% år 2008. I 90% av samtliga fall påbörjas HLR inom 1 minut efter ett bevittnat hjärtstopp. Andelen fall med kammarflimmer som defibrilleras inom 3 minuter och andelen fall som defibrilleras före larmgruppens ankomst fortsätter att öka, vilket är glädjande. Samtidigt ses en ökande överlevnad oavsett den initiala hjärtrytmen. I registret ingår en intervjubaserad uppföljning av överlevarnas upplevelser efter hjärtstoppet (sk Patientrapporterade Utfallsmått) och dessa resultat indikerar att många förefaller att må bra, men en mindre andel mår inte bra och behöver sannolikt mer stöd och insatser. Tyvärr har SHLR sedan 2019 inte kunnat ersätta verksamheterna ekonomiskt för dessa intervjuer, varför antalet rapporter minskat kraftigt.

Konklusion

År 2021 rapporterades totalt 1450 framgångsrika återupplivningsförsök på och utanför sjukhus. Det innebär att var sjätte timme räddas en person till livet genom hjärt-lungräddning i Sverige. Årsrapporten talar för att hjärt-lungräddning i Sverige är en framgångssaga som realiseras av den traditionella sjukvården, ambulanssjukvården, blåljusorganisationerna och enskilda kommuninvånare. Dock finns fortsatt en stor förbättringspotential, bland annat avseende ambulansens responstid. Om ambulansen hade anlänt inom 5 minuter (enligt internationella rekommendationer) skulle vi rädda ytterligare 550 liv årligen.

Om rapporten & registret

Rapporten publiceras som en e-bok för att underlätta läsning. Läsaren har möjlighet att ladda ner rapporten i PDF- eller EPUB-format, liksom ladda ner enskilda bilder. Alla bilder får användas fritt och denna rapporten bör då citeras. Genom HLR LIVE kan alla vårdgivare och enheter undersöka resultat för sin enhet. HLR LIVE uppdateras 4 gånger per år för att data skall vara aktuella.

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret (SHLR)

Huvudman: Västra Götalandsregionen, Registercentrum, Göteborg

Araz Rawshani, Registerhållare

Institutionen för medicin, Göteborgs Universitet
Kardiologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Registercentrum i Västra Götaland

Johan Herlitz, Biträdande registerhållare
Institutionen för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås
Registercentrum i Västra Götaland

Jonny Lindqvist, Systemarkitekt
Registercentrum Västra Götaland, Systemutvecklare

Solveig Aune, Koordinator, hjärtstopp på sjukhus
Sjuksköterska, Regionutvecklare, Västra Götalandsregionen

Anneli Strömsöe, Koordinator, hjärtstopp utanför sjukhus
Med dr, sjuksköterska, lektor, Högskolan Dalarna, Region Dalarna

Programmering av årsrapport: Petur-Thor Petursson

Utvecklingsledare på Registercentrum: Marie Lindgren

Styrgruppen för Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

  • Araz Rawshani, Med dr, ST-läkare, Göteborgs Universitet, Registercentrum i Västra Götaland
  • Johan Herlitz, Professor, Högskolan Borås, Registercentrum i Västra Götaland
  • Per Nordberg, Med dr, överläkare, Hjärtstoppscentrum Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm
  • Hans Friberg, Professor, överläkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö
  • Attila Frigyesi, Docent, överläkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö
  • Anneli Strömsöe, Med dr, sjuksköterska, Ambulanssjukvården, Landstinget Dalarna, Högskolan Dalarna
  • Eva Oddby, Med dr, överläkare, Anestesikliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm
  • Ellen Weidow, Patientrepresentant
  • Markus Olsson, Med dr, specialistläkare, Skånes universitetssjukhus
  • Solveig Aune, Leg. sjuksköterska, Västra Götalandsregionen, Göteborg
  • Johan Israelsson, Med dr, sjuksköterska, Länssjukhuset i Kalmar
  • Stefan Jutterdal, Patientrepresentant
  • Jonny Lindqvist, Systemarkitekt, Registercentrum, Västra Götaland
  • Hanna Fovaeus, specialistläkare, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Arbetsgruppen för PROM

  • Kristofer Årestedt, Professor, sjuksköterska, Linnéuniversitetet Kalmar

  • Johan Israelsson, Med dr, sjuksköterska, Länssjukhuset i Kalmar

  • Anders Bremer, Docent, Linnéuniversitetet, Växjö

Samarbetspartners

References

Cavallari, Ilaria, Deepak L. Bhatt, Ph. Gabriel Steg, Lawrence A. Leiter, Darren K. McGuire, Ofri Mosenzon, Kyungah Im, Itamar Raz, Eugene Braunwald, and Benjamin M. Scirica. 2021. “Causes and Risk Factors for Death in Diabetes.” Journal of the American College of Cardiology 77 (14): 1837–40. https://doi.org/10.1016/j.jacc.2021.02.030.
Field, John M., Mary Fran Hazinski, Michael R. Sayre, Leon Chameides, Stephen M. Schexnayder, Robin Hemphill, Ricardo A. Samson, et al. 2010. “Part 1: Executive Summary.” Circulation 122 (18_suppl_3). https://doi.org/10.1161/circulationaha.110.970889.
Jerkeman, Matilda, Pedram Sultanian, Peter Lundgren, Niklas Nielsen, Edvin Helleryd, Christian Dworeck, Elmir Omerovic, et al. 2022. “Trends in Survival After Cardiac Arrest: A Swedish Nationwide Study over 30 Years.” European Heart Journal, August. https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehac414.
Myerburg, Robert J., and Jeffrey J. Goldberger. 2017. “Sudden Cardiac Arrest Risk Assessment.” JAMA Cardiology 2 (6): 689. https://doi.org/10.1001/jamacardio.2017.0266.
Packer, Milton. 2019. “What Causes Sudden Death in Patients with Chronic Heart Failure and a Reduced Ejection Fraction?” European Heart Journal 41 (18): 1757–63. https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehz553.
Virani, Salim S., Alvaro Alonso, Hugo J. Aparicio, Emelia J. Benjamin, Marcio S. Bittencourt, Clifton W. Callaway, April P. Carson, et al. 2021. “Heart Disease and Stroke Statistics2021 Update.” Circulation 143 (8). https://doi.org/10.1161/cir.0000000000000950.