SAMMANFATTNING 1990-2019

Det Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret startade år 1990 och är fortsatt det enda kvalitetsregistret i Sverige som rapporterar hur många människoliv som verksamheten räddar årligen. I rapporten presenteras detta i form av antal framgångsrika HLR-försök (livräddaringripanden). I rapporten används termen överlevnad för att beskriva patienter vars hjärtstopp kunde behandlas framgångsrikt med HLR, så till vida att de var vid liv 30 dagar senare.

År 2018 uppgick antal framgångsrika återupplivningsförsök till 622 utanför sjukhus och 874 på sjukhus. Sammanlagt var totalt 1496 återupplivsningsförsök framgångsrika. År 2019 var motsvarande siffror 626 utanför sjukhus och 906 på sjukhus, vilket resulterar i totalt 1532 framgångsrika återupplivningsförsök.

Som framgår av Figur 1 har hjärt-lungräddningen i Sverige varit mycket framgångsrik och överlevnaden har ökat både på och utanför sjukhus. För hjärtstopp på sjukhus noteras att överlevnaden ökade från cirka 25% till närmare 37% mellan 2009 och 2019, vilket är en relativ förbättring på cirka 48%. För hjärtstopp utanför sjukhus noteras att överlevnaden ökade från cirka 5% under 1990-talet till cirka 11% år 2019; detta är en relativ förbättring på 120%. Bland samtliga överlevande har det stora flertalet (95%) en god eller en relativt god hjärnfunktion.

Var sjätte timme räddas en person till livet genom hjärt-lungräddning i Sverige.



Även om överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus har ökat tydligt sedan 1990-talet så ses ingen nämnvärd förbättring sedan år 2011. Vad beträffar hjärtstopp på sjukhus ses däremot en stadig ökning i överlevnad.

Sammanfattning av hjärtstopp utanför sjukhus

Den del av registret som täcker hjärtstopp utanför sjukhus har fungerat sedan 1990 och samtliga ambulansorganisationer rapporterar till registret. Överlevnad till 30 dagar har successivt ökat från 4.4% år 2000 till cirka 11% de senaste åren. Majoriteten (>90%) har fortsatt en god till acceptabel hjärnfunktion vid utskrivningen från sjukhus. Detta innebär att den absoluta merparten av patienterna har förutsättningar för god livskvalitet efter hjärtstoppet.

Ökningen i överlevnad ses både bland patienter som har ett kammarflimmer liksom de som inte har kammarflimmer. I händelse av ett hjärtstopp är kammarflimmer en god prognostisk faktor, vilket beror på att denna rytmrubbning kan behandlas med en elektrisk chock genom hjärtat (defibrillering). Bland patienter med kammarflimmer var överlevnaden mot slutet av 90-talet cirka 10% och den har successivt ökat till cirka 34% under de senaste åren. Patienter som inte uppvisar kammarflimmer kan inte behandlas med defibrillering. För denna gruppen noteras en ökning i överlevnaden från drygt 1.5% under 1990-talet till 5.2% pr 2019.

I tidigare årsrapporter har det påpekats att andelen individer som uppvisar kammarflimmer har halverats under årens gång. Det innebär att bara hälften så många kan omedelbart erhålla potentiellt livräddande behandling med hjärtstartare (defibrillator). I årets rapport noteras ingen förbättring i detta avseende.

I årets rapport noteras fortsatt flera positiva trender:

  1. Fördubbling av livräddaringripanden före ambulansens ankomst. På 90-talet utfördes hjärt-lungräddning (HLR) innan ambulansens ankomst i cirka 31% av fallen. Denna siffra fortsätter att öka och uppgår nu till 77%. Förbättringen ses både bland bevittnade och icke bevittnade hjärtstopp. Det innebär att i 77% av alla fall startas HLR innan ambulansens ankomst. Denna dramatiska förbättring är ett resultat av samarbetet mellan ambulanssjukvården, räddningstjänst och polis samt engagemang från enskilda kommuninvånare.

  2. Tid till HLR har minskat dramatiskt de senaste åren. Tid från hjärtstopp till HLR har minskat från 11 minuter till 1 minut. Detta förklaras med största sannolikhet av livräddaringripanden från vittnen som befinner sig i närheten av den drabbade.

  3. Allt fler defibrilleras innan ambulansens ankomst. År 2019 fanns ca 15000 hjärtstartare i Sverige och en stor andel av dessa finns på offentliga platser, där de kan nyttjas av lekmän.

Dessvärre noteras i årets rapport att det sedan 2012 inte skett någon förbättring avseende tid till defibrillering, vilket kan förklaras av att ambulansens responstid fortsatt att öka. Detta är en tämligen bekymmersam trend som sannolikt är ett symptom på att ambulanssjukvården lider av resursbrist. Troligtvis skulle överlevnaden öka ännu mer om ambulansens responstid hade förkortats i paritet med övriga tidsparametrar. Ambulansens dröjsmål kan också förklara varför andelen som har kammarflimmer minskar successivt.

Trots att ambulansens responstid ökar så ökar inte tid från hjärtstopp till defibrillering av kammarflimmer. Förklaringen är sannolikt de ökande kommuninsatserna med utplacering av hjärtstartare, insatser av räddningstjänst och polis som fortsatt parerar ambulansens ökande fördröjningstid. Det skall också nämnas att det tidiga omhändertagandet på sjukhus har förbättrats under årens gång.


Sammanfattning av hjärtstopp på sjukhus

Den del av registret som täcker HLR-verksamheten på sjukhus har pågått sedan 2005. Idag rapporterar samtliga landets akutsjukhus till registret. Överlevnad till 30 dagar var cirka 37% år 2019%, vilket är den högsta siffran någonsin noterad. Helt avgörande för chansen till överlevnad är tid till påbörjande av behandling. I vissa avseenden fungerar detta utmärkt på våra sjukhus. I 90% av samtliga fall påbörjas HLR inom 1 minut efter ett bevittnat hjärtstopp. En kritisk faktor är tid från inträffat hjärtstopp till defibrillering vid kammarflimmer. Här dröjer det fortfarande för länge, speciellt på vårdavdelningar. Det är dock glädjande att konstatera att andelen fall med kammarflimmer som defibrilleras inom 3 minuter och andelen fall som defibrilleras före larmgruppens ankomst är i ökande. Samtidigt ses en ökande överlevnad vid kammarflimmer. I år redovisas för sjätte gången överlevarnas egen upplevelse om sin livssituation 3-6 månader efter inträffat hjärtstopp. Resultaten indikerar att många förefaller att må bra, men en mindre andel mår inte bra och behöver sannolikt ett intensifierat omhändertagande. Antalet rapporter om överlevnarnas upplevelser efter hjärtstopp har minskat tydligt, vilket förklaras av att verksamheten inte längre får ersättning för dessa intervjuer.

Figurer och detaljer presenteras i respektive kapitel.

Konklusion 2020

År 2019 rapporterades totalt 1532 framgångsrika återupplivningsförsök på och utanför sjukhus. Det innebär att var sjätte timme räddas en person till livet genom hjärt-lungräddning i Sverige. Årsrapporten talar för att hjärt-lungräddning i Sverige är en sann folkrörelse som bärs upp av den traditionella sjukvården, ambulanssjukvården, räddningstjänst, polis, andra organisationer såsom Röda Korset, Sim- och livräddningssällskapet och enskilda kommuninvånare.

Om rapporten & registret

Årets rapport & COVID-19

Detta är registrets tredje digitala rapport. Rapporten är nu publicerad som en e-bok för att underlätta läsning. Läsaren har möjlighet att justera läsfönstret, ladda ner rapporten i PDF- eller EPUB-format, liksom ladda ner enskilda bilder. Under oktober 2020 kommer HLR LIVE (registrets utdataverktyg) uppdateras. Genom HLR LIVE kan alla skapa egna rapporter i realtid och data på COVID-19 kommer tillgängliggöras i oktoboer 2020.

Författare

Registerhållare och ansvarig utgivare

  • Araz Rawshani, Registerhållare. Institutionen för medicin, Göteborgs Universitet
    Registercentrum i Västra Götaland

  • Johan Herlitz, Bitr registerhållare. Institutionen för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås
    Registercentrum i Västra Götaland

Systemarkitekt

  • Jonny Lindqvist
    Registercentrum Västra Götaland, Systemutvecklare

Koordinatorer

  • Solveig Aune
    Med dr, sjuksköterska, HLR-enheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

  • Anneli Strömsöe
    Med dr, sjuksköterska, Ambulanssjukvården, Landstinget Dalarna, Högskolan Dalarna

Huvudman

Västra Götalandsregionen, Registercentrum, 41345 Göteborg

Arbetsgruppen för PROM

  • Kristofer Årestedt
    Med dr, sjuksköterska, Linnéuniversitetet Kalmar

  • Johan Israelsson
    Med dr, sjuksköterska, Länssjukhuset i Kalmar

  • Anders Bremer
    Med dr, sjuksköterska, Högskolan Borås

Svenska Hjärtstartarregistret

  • Ingela Hasselqvist-Ax
    Med dr, sjuksköterska, Projektledare för Svenska Hjärtstartarregistret

Styrgruppen

  • Araz Rawshani
    Med dr, läkare, Göteborgs Universitet, Registercentrum i Västra Götaland

  • Johan Herlitz
    Professor, läkare, Högskolan Borås, Registercentrum i Västra Götaland

  • Anneli Strömsöe
    Med dr, sjuksköterska, Ambulanssjukvården, Landstinget Dalarna, Högskolan Dalarna

  • Eva Oddby
    Med dr, läkare, Anestesikliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm

  • Hans Friberg
    Professor, läkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö

  • Ellen Weidow
    Patientrepresentant

  • Anna Åström
    Leg. sjuksköterska, Piteå lasarett Piteå

  • Solveig Aune
    Leg. sjuksköterska, Västra Götalandsregionen, Göteborg

  • Per Nordberg
    Med dr, läkare, Hjärtstoppscentrum Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm

  • Johan Israelsson
    Med dr, sjuksköterska, Linnéuniversitetet, Kalmar

  • Stefan Jutterdal
    Patientrepresentant

  • Jonny Lindqvist
    Systemarkitekt, Registercentrum, Västra Götaland

Partners och organisation