HJÄRTSTOPP PÅ SJUKHUS

Av de personer som dör på grund av hjärtsjukdom i Sverige varje år avlider en stor andel på sjukhus. Behandling av hjärtstopp på sjukhus är ur många aspekter en organisatorisk utmaning som kräver fortlöpande kvalitetssäkring. Precis som vid hjärtstopp utanför sjukhus kan behandlingen på sjukhus ses som en kedja som räddar liv där varje länk måste fungera på ett optimalt sätt. Kedjan består i första hand av fyra länkar:

  1. Tidigt larm
  2. Tidig start av hjärt-lungräddning
  3. Tidig defibrillering
  4. Optimal vård efter inträffat hjärtstopp

Det sistnämnda involverar såväl läkemedelsbehandling som intubation samt mera långsiktig behandling (hypotermi och eventuell mekanisk revaskularisering som skydd mot återfall).

Register för hjärtstopp på sjukhus

År 2005 skapades ett nationellt register för hjärtstopp på sjukhus. För registret ansvarar en styrgrupp. Registret är baserat på frivillig medverkan från olika sjukhus i Sverige.

Syfte

Syftet med registret är som följer:

  1. Kartlägga populationen som drabbas och omständigheterna kring hjärtstoppet.
  2. Att ge en detaljerad beskrivning av tidsförlopp och behandling.
  3. Att registrera effekten av behandling i form av kort- och långtidsöverlevnad.
  4. Att kartlägga livskvalité och cerebral funktion bland patienter som överlevt hjärtstopp
  5. Genom årlig sammanställning av data och återrapportering till deltagande sjukhus skapa ett stimulus för kontinuerliga förbättringar av behandlingsmetoder och organisationer.
  6. Genom ett nationellt register skapa tillräckligt stora patientmaterial för att kunna identifiera de bästa behandlingsmetoderna och återföra information till deltagande sjukhus.

Inklusionskriterier

Alla patienter som drabbas av hjärtstopp på sjukhus (innanför sjukhusets väggar) och där behandling påbörjas skall inkluderas oavsett var hjärtstoppet inträffar.

Funktion

Rapportering av data sker i två steg. I första steget registreras data med avseende på tid från inträffat hjärtstopp till påbörjande av behandling, var hjärtstoppet inträffar, vilka behandlingar som givits och huruvida patienten överlevt den tidiga fasen. I andra steget (denna registrering sker först några veckor senare) registreras huruvida patienten överlevt långsiktigt, patientens tidigare sjukhistoria, sannolik orsak till inträffat hjärtstopp samt, bland dem som är vid liv efter 30 dagar, uppskattad funktionsgrad vid ankomst till sjukhus och vid utskrivning från sjukhus. Tre till sex månader efter hjärtstopp kartläggs aspekter på livskvalité och cerebral funktion bland överlevare. All inmatning av data sker via internet och resultaten kan följas online.

Utveckling

Totalt har samtliga sjukhus i landet anmält sitt deltagande i registret. Dessa sjukhus utgör 100% av de sjukhus i landet som har ett räddningsteam för omhändertagande av hjärtstopp på det egna sjukhuset (n=74). Vid tiden för denna rapport har 73 sjukhus (98%) påbörjat patientregistrering.

RESULTAT FÖR HJÄRTSTOPP PÅ SJUKHUS

Patientmaterial

Under tiden 1 januari 2001 till 31 december 2019 har totalt 28865 hjärtstopp rapporterats. Bland alla hjärtstopp var 38.5% kvinnor. I Figur 1 redovisas antalet hjärtstopp som rapporteras till registret varje år. En tydlig ökning noteras. År 2018 rapporterades 2594 hjärtstopp till registret, vilket är den högsta siffran någonsin. År 2019 rapporterades 2470 hjärtstopp till registret.



Nästan hälften av alla fall inträffar på vårdavdelningar, även om denna andel har sjunkit något de senaste åren (Figur 2). Andelen hjärtstopp som inträffar på hjärtintensivvårdavdelningen (HIA) har sjunkit från 20% till 14% de senaste 10 åren. Under samma period har andelen fall som inträffar på övriga avdelningar ökat.



Cerebral funktionsnivå

Cerebral funktionsnivå definierades enligt Cerebral Performance Categories (CPC) score:

  1. God cerebral funktion
  2. Relativt god cerebral funktion
  3. Svår cerebral skada
  4. Koma eller vegetativt status
  5. Hjärndöd

I figur 3A och 3B redovisas patienter som skrevs ut levande från sjukhus. Av figurerna framgår att den absoluta merparten av dessa hade god eller relativt god cerebral funktionsnivå (CPC 1 eller 2). I hela materialet noterades CPC 1 eller 2 på 94% av fallen vid inskrivning och 92% vid utskrivning. Vid inskrivning på sjukhus ses en tendens till ökad andel med CPC 3 till 5 under de senaste åren (figur 3A).

3A. Inskrivning

Cerebral funktionsnivå vid inskrivning på sjukhus.

3B. Utskrivning

Cerebral funktionsnivå vid utskrivning från sjukhus.



Resultat av förbättringsarbete

I figurerna nedan visar förändringar under 2005-2016 vad avser de kritiska parametrarna.

Tid till larmn

I Figur 4 visas hur tid till larm utvecklats över tid. Andelen fall som larmats inom 1 minut är relativt oförändrad sedan år 2005. Hela 81.5% larmas inom 1 minut.



Tid till HLR

I Figur 5 visas hur tid till HLR utvecklats över tid. Mediantid till HLR har varit <1 minut årligen sedan 2005. Andelen fall som erhållit HLR inom 1 minut var 92% år 2019.



Trender i den initiala rytmen

I Figur 6 visas trender i den initiala rytmen vid hjärtstopp på sjukhus. Andelen fall som uppvisar kammarflimmer som första rytm sjunker från 42.1% år 2005 till 25.8% år 2019.

Alla

Kvinnor

Män

Kammarflimmer som defibrillerats inom 3 min

I Figur 7 visas andelen fall med kammarflimmer som defibrillerade inom 3 min. Sedan år 2006 ses en gynnsam trend; andelen som defibrillerades inom 3 minuter ökade från 75.9% till 89.0%.



Andel patienter som defibrillerats före larmgruppens ankomst

Andelen fall (med kammarflimmer) som defibrillerats innan sjukhusets larmgrupp anlänt visas i Figur 8. Som framgår av figuren så ökar andelen som defibrilleras före larmgruppens ankomst från 46.6% 2006 till 64.9% år 2019.



ÖVERLEVNAD

Andel fall vid liv efter 30 dagar.

I Figur 9 visas att andelen fall som är vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet inträffade. Liksom i registret för Hjärtstopp Utanför Sjukhus så är överlevnaden hög de inledande åren (2006-2007), varefter den sjunker mellan 2008 och 2010, för att sedan öka fort. Detta kan förklaras av att det skett en viss selektion av patienter under de första åren. Mellan år 2009 och 2019 ökar överlevnaden från 25.6% till 36.7%.



Överlevnad och initial hjärtrytm

I Figur 10 visas trender i andel fall som överlever 30 dagar uppdelat på den initiala hjärtrytmen. När man studerar de fall som har kammarflimmer som första rytm så var andelen patienter vid liv efter 30 dagar 49.8% år 2006 och 66.9% år 2019. Bland fall som inte uppvisade kammarflimmer som första rytm har överlevnaden ökat från 18.6% till 24.5% under samma period.



Antal framgångsrika livräddaringripanden

Antalet framgångsrika livsräddaringripanden är ett av de viktigaste måtten på verksamhetens arbete. Denna siffra anger alltså antal fall där behandlingen resulterar i att personen överlever. Antalet ökar från 92 år 2005 till 874 år 2018 och 906 år 2019 (Figur 11).

Antal och andel räddade liv i relation till kön

Som framgår av Figur 12 föreligger tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Sedan 2010 har överlevnaden varit högre bland män och likaså har förbättringen varit mer uttalad för män. År 2019 var överlevnaden 37.7% för män och 34.9% för kvinnor.



REGIONALA JÄMFÖRELSER

Här redovisas antalet hjärtstopp, samt karakteristik och överlevnad för hjärtstopp på sjukhus vad avser samtliga län och sjukhus som deltar i registret. Överlevnaden redovisas dels i procent av samtliga fall där hjärt-lungräddning påbörjats samt som antalet överlevare per år och 100 disponibla sjukhusbäddar för tidsperioden 2016-2019.

Andel överlevande

Överlevnaden i Sverige varierar. Kronoberg, Värmland, Västmanland och Västernorrland har lägst överelvnad (Figur 13A). Överlevnaden är fortsatt högst i Blekinge där överlevnaden är cirak 39%. Det föreligger ingen nämnvärd geografisk gradient men generellt är överlevnaden högre i län med universitetssjukhus.

Karta 2016-2019

Karta 1. Denna karta redovisar överlevnad och karaktäristik för samtliga län under perioden 2016-2019. Som framgår av kartan föreligger uttalade geografiska skillnader i överlevnad (det ses dock ingen gradient längs något väderstreck).



Regioner 2016-2019



Vårdenheter

Överlevnaden är högst på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (båda i Göteborg). Siffran för Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus skall dock tolkas försiktigt då den baseras på fåtal fall. Som förväntat återfinns få fall även bland de sjukhus som uppvisar lägst överlevnad.



Räddade liv per sjukhusbäddar och år

Regioner

Södermanland, Dalarna, Västergötland, Blekinge och Stockholm uppvisar flest antal räddade liv per 100 sjukhusbäddar och år under perioden 2016-2019.



Vårdenheter

Antalet rapporterade räddade liv per 100 sjukhusbäddar och år var högst på sjukhuset i Göteborg, följt av Skaraborg, Danderyd, Kristiandstad, Ystad och Södersjukhuset.



Initial hjärtrytm

Andelen hjärtstopp där den första registrerade rytmen var kammarflimmer varierade under 2016-2019 mellan 38.5% i Jämtland till 17.0% i Halland I relation till sjukhus var andelen med kammarflimmer högst på Sollefteå sjukhus, Östersunds sjukhus och Kiruna sjukhus.

Regioner



Vårdenheter



Defibrillering

Tid till defibrillering av kammarflimmer är avgörande för chansen att överleva ett hjärtstopp. Nedan följer resultat från 2010 till 2017.

Regioner

Regionala skillnader i andel med kammerflimmer som defibrilleras inom 3 minuter redovisas i Figur 16A.



Vårdenheter

Skillnader mellan sjukhus avseende i andel med kammerflimmer som defibrilleras inom 3 minuter redovisas i Figur 16B (data för perioden 2010-2018).



Funktionsnivå

Cerebral funktionsnivå vid utskrivning i olika regioner och sjukhus redovisas i Figur 17A respektive 17B. Dessa data hämtas från perioden 2010 till 2018.

Regioner

Kronoberg, Gotland, Västerbotten och Uppsala uppvisar högst andel med god eller hygglig cerebral funktionsnivå. Östergötland, Stockholm och Skåne har lägst andel som skrivs ut med motsvarande funktionsnivå. Observera att flera regioner inbegriper få rapporterade fall.



Vårdenheter



ANALYS AV HJÄRTSTOPP PÅ SJUKHUS

Det svenska registret för hjärtstopp på sjukhus är världsunikt, med en lång uppföljning och inklusion av i princip samtliga landets sjukhus. Detta gör att data i det svenska registret är representativt för Sverige.

Kvalitetsparametrar

När vi nu kan följa våra kvalitetsparametrar från 2005-2019 så kan konstateras att flertalet går åt rätt håll. Detta indikerar att det förbättringsarbete som pågår ute på klinikerna har haft en gynnsam effekt.

Tidigt larm

Här noteras att för den stora majoriteten av patienter som får hjärtstopp på sjukhus så inträffar larm inom en minut efter hjärtstopp (kvalitetsindikator). Andelen fall som larmats inom 1 minut är dock relativt oförändrad sedan år 2005.

Tidig HLR

Här noteras att hos den stora majoriteten av patienter med hjärtstopp så påbörjas HLR inom en minut efter hjärtstopp (kvalitetsindikator). Mediantid till HLR har varit <1 minut sedan registret startade och totalt erhåller cirka 90 HLR inom 1 minut.

Tidig defibrillering

Här noteras att den stora andelen patienter som uppvisat kammarflimmer som initial rytm blir defibrillerade inom 3 minuter efter hjärtstopp (kvalitetsindikator). I Andelen fall med kammarflimmer som defibrillerade inom 3 min ökade från 75.9% år 2006 till 89.4% år 2019 (Figur 7).

Överlevnad till 30 dagar

Överlevnad till 30 dagar är likaledes en kvalitetsindikator och sannolikt det bästa måttet på verksamhetens arbete. Här noteras att överlevnaden har ökat från 26% till 37% mellan åren 2009 och 2019 (Figur 9).

År 2018 rapporterades att man räddat 873 liv (den finala kvalitetsparametern), vilket är den högsta siffran någonsin.

Till vilket liv räddar vi patienterna som drabbats av hjärtstopp på sjukhus?

Förutsättningarna för en ringa eller utebliven cerebral påverkan bland patienter som överlevt hjärtstopp på sjukhus är mera gynnsamma än för patienterna som överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus (mot bakgrund av de kortare insatstiderna på sjukhus).

Det är därför inte förvånande att en mycket hög andel bland patienterna som överlevt ett hjärtstopp på sjukhus hade tecken på en god eller en relativt god cerebral funktion. Man ska då beakta att motsvarande siffra vid ankomst till sjukhus bland dessa patienter var 95%. Resultaten är likartade jämfört med överlevare efter hjärtstopp utanför sjukhus.