SHLR Årsrapport 2024
Hjärtstopp på sjukhus
Svenska sjukhus har en utvecklad infrastruktur och kompetens för att upptäcka och behandla hjärtstopp som inträffar på sjukhus. Detta inbegriper tidig upptäckt och omhändertagande av patienter med hög risk för hjärtstopp (exempelvis patienter med akuta koronara syndrom), larmsystem som mobiliserar ett räddningsteam (larmgrupp) och evidensbaserade åtgärder vid HLR samt vård efter hjärtstopp. Omhändertagandet av hjärtstopp på sjukhus är en organisatorisk utmaning som kräver fortlöpande kvalitetssäkring. Precis som vid hjärtstopp utanför sjukhus talar man om en kedja som räddar liv. Kedjan består av fyra länkar:
- Tidigt larm
- Tidig start av hjärt-lungräddning (HLR)
- Tidig defibrillering
- Optimal vård efter inträffat hjärtstopp
Syfte med registret på sjukhus
- Kartlägga populationen som drabbas och omständigheterna kring hjärtstoppet.
- Att ge en detaljerad beskrivning av tidsförlopp och behandling.
- Att registrera effekten av behandling i form av kort- och långtidsöverlevnad.
- Att kartlägga livskvalité och cerebral funktion bland patienter som överlevt hjärtstopp
- Genom årlig sammanställning av data och återrapportering till deltagande sjukhus skapa ett stimulus för kontinuerliga förbättringar av behandlingsmetoder och organisationer.
- Genom ett nationellt register skapa tillräckligt stora patientmaterial för att kunna identifiera de bästa behandlingsmetoderna och återföra information till deltagande sjukhus.
Inklusionskriterier
Alla personer som drabbas av hjärtstopp på sjukhus och där behandling påbörjas skall inkluderas. Idag rapporterar samtliga svenska sjukhus som har ett räddningsteam för omhändertagande av hjärtstopp (n=76).
Karaktäristika och behandling
Under tiden 1 januari 2008 till 31 december 2024 har totalt 39 318 hjärtstopp rapporterats. Bland alla hjärtstopp var 62% män. I Figur 1 redovisas antalet hjärtstopp som rapporteras till registret varje år. År 2018 rapporterades 2724 hjärtstopp till registret, vilket är den högsta siffran någonsin. År 2024 rapporterades 2488 hjärtstopp till registret.
Knappt hälften av alla fall inträffar på vårdavdelningar, men denna andel har sjunkit något de senaste åren (Figur 2). Andelen hjärtstopp som inträffar på hjärtintensivvårdavdelningen (HIA) har sjunkit från cirka 21% till 13%. Under samma period har andelen fall som inträffar på övriga avdelningar ökat. Mest påtaglig är ökningen av andelen hjärtstopp som inträffar på akutmottagningen som ökat från 10% till över 16% under perioden (2008-2024). En möjlig förklaring till detta är att flera akutmottagningar i landet har fått längre vistelsetider på grund av flaskhalsar i systemet, vilket gör att patienterna är kvar längre på akutmottagningen jämfört med tidigare.
År 2018 blev klassificering av orsak mer detaljerad, vilket framgår av Figur 3. På sjukhus är akut kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt eller ischemi), respiratorisk insufficiens och primär arytmi de ledande orsakerna till hjärtstopp.
Orsak till hjärtstopp i relation till ålder visas i Figur 4, Figur 5, Figur 6, Figur 7 och Figur 8.
Cerebral funktionsnivå
Cerebral funktionsnivå definierades enligt Cerebral Performance Categories (CPC) score:
CPC 1: Vid medvetande, “alert”. Klarar av att arbeta och leva ett ”normalt liv”. Kan ha mindre neurologiska nedsättningar, till exempel mild dysfasi, hemipares eller påverkan på kranialnerver.
CPC 2: Vid medvetande. Lindrig till måttlig neurologisk nedsättning. Tillräcklig neurologisk funktion för att klara deltidsarbete i en anpassad miljö eller självständigt klara aktiviteter i det dagliga livet, till exempel att klä sig, transportera sig kommunalt, eller laga mat. Kan ha hemiplegi, kramper, ataxi, dysartri eller påverkan på minnesfunktioner.
CPC 3: Vid medvetande. Svår neurologisk nedsättning. Beroende av andra för dagligt stöd på en institution eller med stora stödinsatser i hemmet. Har minst en begränsad kognitiv förmåga. Denna kategori är ”bred” och omfattar patienter som är rörliga men som har allvarliga minnesnedsättningar/demens som förhindrar en oberoende tillvaro till dem som endast kan kommunicera med ögonen.
CPC 4: Medvetslös. Ej medveten om eller kan ej kommunicera med sin omgivning, ingen kognitiv förmåga. Så kallat vegetativt tillstånd.
CPC 5: Hjärndöd/avliden.
I Figur 9 framgår att den absoluta merparten av de som skrivs ut levande från sjukhus har god eller relativt god neurologisk funktionsnivå (CPC 1 eller 2) vid utskrivning.
Figur 10, Figur 11, Figur 12, Figur 13 och Figur 14 redovisar neurologisk funktion i relation till ålder. Beakta att i vissa grupper är antalet observationer få, varför siffrorna skall tolkas med försiktighet.
Förbättringsarbete
I figurerna nedan visas förändringar under 2008-2024 vad avser de kritiska tidsparametrarna.
Tid till larm
Andelen fall som larmats inom 1 minut är relativt oförändrad sedan år 2008. Ungefär 80% larmas inom 1 minut. Under år 2024 ses en förbättring i andel fall som larmats inom 0 minuter jämfört med tidigare år.
Tid till HLR
Mediantid till HLR har varit <1 minut årligen sedan 2008. Andelen fall som erhållit HLR inom 1 minut har varit cirka 90% de senaste åren. En positiv trend över de senaste åren med minskad tid till HLR kan noteras, vilket är en framgångsfaktor.
Kammarflimmer som defibrillerats inom 3 min
Sedan år 2008 har andelen fall med initialt defibrillerbar rytm som defibrillerats inom tre minuter ökat från 81% år 2008 till 90% år 2024. Ökningen har varit kontinuerlig under de senaste fyra åren (Figur 21).
Andel patienter som defibrillerats före larmgruppens ankomst
Andelen fall som defibrillerats innan sjukhusets larmgrupp anlänt visas i Figur 22. Som framgår av figuren så defibrilleras ungefär 20% efter larmgruppens ankomst, vilket är en relativt stabil siffra under årens gång.
Trender i den initiala rytmen
I Figur 23, Figur 24 och Figur 25 visas trender i den initiala rytmen vid hjärtstopp på sjukhus. Andelen med defibrillerbar rytm som första rytm har legat kring 25 % över tid och var 27 % år 2024. Liksom vid hjärtstopp utanför sjukhus har män oftare en defibrillerbar rytm än kvinnor.
Överlevnad
Andel fall vid liv efter 30 dagar
I Figur 26 visas andel personer som är vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet. Överlevnaden har ökat markant under årens gång och idag överlever 39%.
Överlevnad och initial hjärtrytm
Figur 27 visar trender i 30-dagarsöverlevnad i relation till initial hjärtrytm. Överlevnaden är fortsatt hög bland fall med defibrillerbar rytm (VF/pVT) som initial rytm – omkring 64 % överlever i denna grupp idag. Bland dem som inte hade en defibrillerbar rytm som första rytm har överlevnaden ökat från 15% år 2008 till 29% år 2024.
Antal framgångsrika livräddaringripanden
År 2024 överlevde 973 personer ett hjärstopp på sjukhus. Det är den högsta noteringen någonsin.
Antalet framgångsrika livräddaringripanden är ett av de viktigaste måtten på verksamhetens resultat. Denna siffra avser fall där behandlingen resulterat i att personen överlevt 30 dagar efter hjärtstoppet. År 2024 överlevde 973 personer, vilket är den högsta noteringen sedan 2008 (Figur 28).
Antal och andel räddade liv i relation till kön
Som framgår av Figur 29 finns tydliga skillnader mellan män och kvinnor över tid. Sedan 2010 har överlevnaden varit högre bland män, och ökningen har också varit mer uttalad för män. På senare år har kurvorna närmat sig varandra. År 2024 noteras ingen skillnad i överlevnad mellan män och kvinnor.
Regionala jämförelser (2008-2024)
Här redovisas antalet hjärtstopp samt karakteristik och överlevnad vid hjärtstopp på sjukhus, för samtliga regioner och sjukhus.
Överlevnad: regionala skillnader
Överlevnad: skillnader mellan vårdenheter
Initial rytm: regionala skillnader
Initial rytm: skillnader mellan vårdenheter
Tid till defibrillering: regionala skillnader
Tid till defibrillering: skillnader mellan vårdenheter
Funktionsnivå
Neurologisk funktionsnivå vid utskrivning per region och sjukhus redovisas i Figur 36.
Regioner
Vårdenheter
Konklusioner
Varje år räddas mer än 900 personer genom HLR på sjukhus. Dessa räddas till en god neurologisk funktion i 90% av fallen. Det är tack vare det fortlöpande arbetet med HLR-utbildning, kvalitetssäkring och forskning som pågår ute i landet.
Resultaten i årets rapport visar betryggande att i majoriteten av alla fall larmas sjukhusets larmgrupp inom 1 minut. Mediantid till HLR har varit <1 minut sedan registret startade och totalt erhåller cirka 90% HLR inom minut 0-1 efter hjärtstopp.
Närmare 90% av alla som har en defibrillerbar rytm som initial rytm blir defibrillerade inom 3 minuter efter hjärtstopp.
Sammantaget har överlevnaden ökat från cirka 25% till 39% mellan år 2008 och 2024. Det är ytterst få kardiovaskulära tillstånd som åtnjutit en lika dramatisk ökning i överlevnad under en så kort tid.