SHLR Årsrapport 2022

PROM

Bakgrund

Med PROM (Patient Reported Outcome Measures) studeras hur patienter själva upplever sin situation i samband med sjukdom, ohälsa och behandling. Sådan kunskap behövs för att kunna utveckla vården efter hjärtstopp. För att möta detta behov har ett flertal självskattningsinstrument, så kallade patientrapporterade utfallsmått (PROM) utvecklats. Denna typ av självskattningsinstrument inkluderar mått på t.ex. symptom, funktionsförmåga, hälsa och livskvalitet. För att identifiera lämpliga PROM för SHLR har en nationell referensgrupp verkat sedan 2013. Dessutom tillsattes en arbetsgrupp 2014. Referensgruppen identifierade hälsorelaterad livskvalitet samt symtom på ångest och depression som angelägna aspekter att följa för personer som överlevt ett hjärtstopp.

För hälsorelaterad livskvalitet används EQ-5D som mäter hälsa i fem dimensioner: rörlighet, personlig vård, vanliga aktiviteter, smärtor/besvär och ångest/depression I EQ-5D ingår även EQ VAS som ger ett övergripande mått på hälsorelaterad livskvalitet. För ångest/depression används HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale). Kognitiv återhämtning skattas med hjälp av en enkel fråga. Sedan 2017 ingår även PROM skattningar med Life Satisfaction Questionnaire (LiSat-11) som mäter livstillfredställelse.

PROM registreras mellan 3-6 månader efter hjärtstoppshändelsen. I undantagsfall kan registrering göras upp till 12 månader. En enkät skickas hem till patienten tillsammans med en telefontid, där rapportuppföljaren ringer upp och går igenom enkäten tillsammans med patienten. Data registreras direkt i registerdatabasen. Om patienten visar tecken på ångest eller depression (HADS 8 eller högre), eller annat tecken på ohälsa är tanken att hjälpa patienten till en vårdkontakt om sådan inte finns.

Resultat

Det totala antalet PROM-registrerade överlevare efter hjärtstopp från 2013 till 2022 var 4713 (1629 hjärtstopp utanför sjukhus och 3084 på sjukhus). Fördelning över tid presenteras i Figur 1 och Figur 2. Åldern varierade mellan 18 och 99 år och medelåldern var 64 år för hjärtstopp utanför sjukhus och 68 år på sjukhus. Könsfördelningen var ojämn och gruppen bestod av 3296 män (70%).

Figur 1: Antal genomförda PROM-skattningar: hjärtstopp på sjukhus


Figur 2: Antal genomförda PROM-skattningar: hjärtstopp utanför sjukhus

Kognitiv funktion efter hjärtstopp (2014-2022)

Överlevare efter hjärtstopp kan drabbas av minnes-, koncentrations- eller planeringssvårigheter. Överlevarnas förmåga i detta avseende utvärderas med frågan: Hur upplever du din minnes-, koncentrations- och/eller planeringsförmåga idag jämfört med före hjärtstoppet? Resultaten framgår av Figur 3 och Figur 4.

Figur 3: Minne, koncentration, planering: hjärtstopp utanför sjukhus


Figur 4: Minne, koncentration, planering: hjärtstopp på sjukhus

Hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D)

Problem med rörlighet, personlig vård, vanliga aktiviteter, smärtor/besvär och ångest/depression rapporterades av färre än hälften av överlevarna. Det vanligaste hälsoproblemet som rapporterades var smärtor/besvär. Den genomsnittliga skattningen för de fem hälsodimensionerna visade på relativt små problem oberoende av var hjärtstoppet skett (Figur 5 och Figur 6).

Figur 5: EQ-5D - Hjärtstopp på sjukhus



Figur 6: EQ-5D - Hjärtstopp utanför sjukhus

Skattning av hälsa

När överlevarna fick skatta hur de upplever sin hälsa idag på EQ VAS, en skala mellan 0 (sämsta tänkbara hälsa) och 100 (bästa tänkbara hälsa), var medelvärdet för hela tidsperioden 67 för hjärtstopp på sjukhus och 74 för hjärtstopp utanför sjukhus. Det fanns dock stora individuella variationer som speglas av standardavvikelsen och en total spridning mellan 0-100. De som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus skattade bättre hälsa jämfört med de som drabbats på sjukhus. Genomsnittlig hälsa (EQ VAS) över tid visas i Figur 7 och Figur 8.

Figur 7: Genomsnittlig hälsa (0 till 100): hjärtstopp på sjukhus



Figur 8: Genomsnittlig hälsa (0 till 100): hjärtstopp utanför sjukhus

Ångest och depression (HADS; 2014-2022)

Under hela tidsperioden skattade en majoritet av överlevarna normala nivåer när det gällde förekomst av symtom på ångest och/eller depression (HADS 0-7). Symtom på ångest i någon grad rapporterades av 17% efter hjärtstopp på sjukhus och 11% efter hjärtstopp utanför sjukhus. Symtom på depression i någon grad rapporterades av 16% efter hjärtstopp på sjukhus och 11% efter hjärtstopp utanför sjukhus. Figur 9, Figur 10, Figur 11 och Figur 12 redovisar fördelningen av symtom på ångest och depression över tid.

Figur 9: Ångest (HADS), hjärtstopp på sjukhus
Figur 10: Ångest (HADS), hjärtstopp utanför sjukhus
Figur 11: Depression (HADS): hjärtstopp på sjukhus
Figur 12: Depression (HADS): hjärtstopp utanför sjukhus

LiSat-11

LiSat-11 (Life satisfaction questionnaire-11) mäter graden av tillfredsställlse i 11 dimensioner. För varje dimension anges ett värde från 1 till 6, där sistnämnda är den högsta graden av tillfredsställelse. I figurerna nedan anges grad 1 till 4 som otillfredsställande och grad 5 till 6 som tillfredsställande. Se Figur 13 och Figur 14.

Figur 13: LiSat-11, hjärtstopp på sjukhus
Figur 14: LiSat-11, hjärtstopp utanför sjukhus

Konklusion

Majoriteten av överlevare som följts upp med PROM efter hjärtstopp skattar sin hälsa, livskvalitet och livstillfredsställelse som relativt god. Detta tyder på en god hälsa hos överlevarna. Spridningen i dessa skattningar indikerar att det finns stora individuella skillnader. Många överlevare har allvarliga hälsoproblem. De som överlever ett hjärtstopp utanför sjukhus har i genomsnitt bättre utfall i detta avseende, jämfört med dem som drabbats på sjukhus.

Eftersom PROM utgår från överlevarnas egna upplevelser av hälsa kan dessa skattningar bidra med betydelsefull kunskap som kan användas för att utvärdera och utveckla vården.

Nya metoder och incitament för datainsamling måste sonderas för att öka insamlingen av PROM.