SHLR Årsrapport 2022
Hjärtstopp på sjukhus
Svenska sjukhus har en utvecklad infrastruktur och kompetens för att upptäcka och behandla hjärtstopp som inträffar på sjukhus. Detta inbegriper tidig upptäckt och omhändertagande av patienter med hög risk för hjärtstopp (exempelvis patienter med akuta koronara syndrom), larmsystem som mobiliserar ett räddningsteam (larmgrupp) och evidensbaserade åtgärder för att återuppliva och stabilisera patienten. Omhändertagandet av hjärtstopp på sjukhus är en organisatorisk utmaning som kräver fortlöpande kvalitetssäkring. Precis som vid hjärtstopp utanför sjukhus talar man om en kedja som räddar liv. Kedjan består av fyra länkar:
- Tidigt larm
- Tidig start av hjärt-lungräddning (HLR)
- Tidig defibrillering
- Optimal vård efter inträffat hjärtstopp
Syfte med registret på sjukhus
- Kartlägga populationen som drabbas och omständigheterna kring hjärtstoppet.
- Att ge en detaljerad beskrivning av tidsförlopp och behandling.
- Att registrera effekten av behandling i form av kort- och långtidsöverlevnad.
- Att kartlägga livskvalité och cerebral funktion bland patienter som överlevt hjärtstopp
- Genom årlig sammanställning av data och återrapportering till deltagande sjukhus skapa ett stimulus för kontinuerliga förbättringar av behandlingsmetoder och organisationer.
- Genom ett nationellt register skapa tillräckligt stora patientmaterial för att kunna identifiera de bästa behandlingsmetoderna och återföra information till deltagande sjukhus.
Inklusionskriterier
Alla patienter som drabbas av hjärtstopp på sjukhus (inneliggande patienter, samt patienter på akutmottagningar) och där behandling påbörjas skall inkluderas. Idag rapporterar samtliga svenska sjukhus som har ett räddningsteam för omhändertagande av hjärtstopp (n=76).
Karaktäristika och behandling
Under tiden 1 januari 2008 till 31 december 2022 har totalt 34187 hjärtstopp rapporterats. Bland alla hjärtstopp var 61.8% män. I Figur 1 redovisas antalet hjärtstopp som rapporteras till registret varje år. En tydlig ökning noteras. År 2018 rapporterades 2722 hjärtstopp till registret, vilket är den högsta siffran någonsin. År 2022 rapporterades 2520 hjärtstopp till registret, vilket innebär att siffran varit stabil under det senaste decenniet.
Knappt hälften av alla fall inträffar på vårdavdelningar, men denna andel har sjunkit något de senaste åren (Figur 2). Andelen hjärtstopp som inträffar på hjärtintensivvårdavdelningen (HIA) har sjunkit från cirka 21% till 15%. Under samma period har andelen fall som inträffar på övriga avdelningar ökat. Mest påtaglig är ökningen av andelen hjärtstopp som inträffar på akutmottagningen. En möjlig förklaring till detta är att flera akutmottagningar i landet fått längre passagetider, vilket gör att patienterna är kvar längre på akutmottagningen, jämfört med tidigare.
År 2018 blev klassificering av orsak mer detaljerad, vilket framgår av Figur 3. På sjukhus är akut kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt eller ischemi), respiratorisk insufficiens och primär arytmi de ledande orsakerna till hjärtstopp.
Orsak till hjärtstopp i relation till ålder visas i Figur 4 till Figur 8.
Cerebral funktionsnivå
Cerebral funktionsnivå definierades enligt Cerebral Performance Categories (CPC) score:
- God cerebral funktion
- Relativt god cerebral funktion
- Svår cerebral skada
- Koma eller vegetativt status
- Hjärndöd
I Figur 9 framgår att den absoluta merparten av de som skrivs ut levande från sjukhus har god eller relativt god cerebral funktionsnivå (CPC 1 eller 2) vid utskrivning.
Figur 10 till Figur 14 redovisar neurologisk funktion i relation till ålder. Beakta att i vissa grupper är antalet observationer få, varför siffrorna skall tolkas med försiktighet.
Förbättringsarbete
I figurerna nedan visas förändringar under 2008-2022 vad avser de kritiska tidsparametrarna.
Tid till larm
Andelen fall som larmats inom 1 minut är relativt oförändrad sedan år 2008. Ungefär 80% larmas inom 1 minut.
Tid till HLR
Mediantid till HLR har varit <1 minut årligen sedan 2008. Andelen fall som erhållit HLR inom 1 minut har varit cirka 90% de senaste åren.
Kammarflimmer som defibrillerats inom 3 min
Sedan år 2008 har andelen kammarflimmer som defibrilleras inom 3 minuter ökat från 80.7% till 87.4% (Figur 21).
Andel patienter som defibrillerats före larmgruppens ankomst
Andelen fall (med kammarflimmer) som defibrillerats innan sjukhusets larmgrupp anlänt visas i Figur 22. Som framgår av figuren så defibrilleras ungefär 20% efter larmgruppens ankomst, vilket är en relativt stabil siffra under årens gång.
Trender i den initiala rytmen
I Figur 23 till Figur 25 visas trender i den initiala rytmen vid hjärtstopp på sjukhus. Andelen fall som uppvisar kammarflimmer som första rytm är cirka 25% och denna andel har minskat under årens gång. Liksom för hjärtstopp utanför sjukhus har män oftare defibrillerbar rytm, jämfört med kvinnor.
Överlevnad
Andel fall vid liv efter 30 dagar
I Figur 26 visas andelen fall som är vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet. Överlevnaden har ökat stadigt under årens gång och idag överlever 36%.
Överlevnad och initial hjärtrytm
I Figur 27 visas trender i andel fall som överlever 30 dagar uppdelat på den initiala hjärtrytmen. Överlevnaden är mycket hög bland de fall som har kammarflimmer som första rytm. Närmare 65% är numera vid liv efter 30 dagar i denna gruppen. Bland fall som inte uppvisade kammarflimmer som första rytm har överlevnaden ökat från 14.6% till 24.9% under samma period.
Antal framgångsrika livräddaringripanden
Antalet framgångsrika livräddaringripanden är ett av de viktigaste måtten på verksamhetens arbete. Denna siffra anger alltså antal fall där behandlingen resulterar i att personen överlever till 30 dagar efter hjärtstoppet. År 2022 överlevde 897 individer (Figur 28).
Antal och andel räddade liv i relation till kön
Som framgår av Figur 29 föreligger tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Sedan 2010 har överlevnaden varit högre bland män och likaså har förbättringen varit mer uttalad för män. År 2022 var överlevnaden 37.2% för män och 34.0% för kvinnor.
Regionala jämförelser (2008-2022)
Här redovisas antalet hjärtstopp, samt karakteristik och överlevnad för hjärtstopp på sjukhus vad avser samtliga regioner och sjukhus.
Överlevnad: regionala skillnader
Överlevnad: skillnader mellan vårdenheter
Initial rytm: regionala skillnader
Initial rytm: skillnader mellan vårdenheter
Tid till defibrillering: regionala skillnader
Tid till defibrillering: skillnader mellan vårdenheter
Funktionsnivå
Cerebral funktionsnivå vid utskrivning i olika regioner och sjukhus redovisas i Figur 36.
Regioner
Vårdenheter
Hur många liv kan räddas?
Med hjälp av en statistisk modell är möjligt att skatta överlevnaden i varje region under särskilda omständigheter. Således kan överlevnaden i varje region, liksom i riket, beräknas under vissa omständigheter. I Figur 38 visas den observerade (faktiska) överlevnaden och den förväntade överlevnaden i varje region. Den förväntade överlevnaden är beräknad som överlevnaden som skulle föreligga om samtliga patienter var EKG-övervakade, om larmgruppen kontaktats inom 1 minut och HLR startats inom 1 minut. Som framgår i Figur 38 skulle stora förbättringar kunna göras i samtliga regioner, förutom Västernorrland. Dessa omständigheter är rimliga och hade resulterat i över 1000 räddade liv år 2022.
Konklusioner
Varje år räddas cirka 900 människor genom HLR på sjukhus. Dessa räddas till en god neurologisk funktion i 90% av fallen. Det är tack vare det fortlöpande arbetet med HLR-utbildning, kvalitetssäkring och forskning som pågår ute i landet.
Resultaten i årets rapport visar betryggande att i majoriteten av alla fall larmas sjukhusets larmgrupp inom 1 minut. Mediantid till HLR har varit <1 minut sedan registret startade och totalt erhåller cirka 90% HLR inom 1 minut efter hjärtstopp.
Närmare 90% av alla som har kammarflimmer som initial rytm blir defibrillerade inom 3 minuter efter hjärtstopp.
Sammantaget har överlevnaden ökat från cirka 25% till 35% mellan åren 2008 och 2022. Det är ytterst få kardiovaskulära tillstånd som åtnjutit en lika dramatisk ökning i överlevnad under en så kort tid. Hjärtstopp på sjukhus är således en framgångssaga, men som framgår av Figur 38 finns fortsatt stor förbättringspotential.