ÅRETS RAPPORT

Det Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret (SHLR) startade år 1990 och är fortsatt det enda kvalitetsregister som rapporterar hur många människoliv som verksamheten räddar. I rapporten presenteras detta i form av antal framgångsrika HLR-försök (livräddaringripanden). Termen överlevnad används för att beskriva patienter vars hjärtstopp kunde behandlas framgångsrikt med HLR, så till vida att de var vid liv 30 dagar senare.

År 2019 uppgick antal framgångsrika återupplivningsförsök till 598 utanför sjukhus och 905 på sjukhus. Sammanlagt var totalt 1503 återupplivsningsförsök framgångsrika. År 2020 var motsvarande siffror 592 utanför sjukhus och 866 på sjukhus, vilket resulterar i totalt 1458 framgångsrika återupplivningsförsök. Dessa siffror har varit stabila under de senaste åren. Det innebär också att hjärt-lungräddningen resulterar i att vi tillsammans räddar en människa till livet var sjätte timme i Sverige. Av rapporten framgår dessutom att majoriteten av överlevarna uppvisar god hjärnfunktion (dvs har inga eller måttliga kvarstående men) och god livskvalitet.

Som framgår av Figur 1 har hjärt-lungräddningen i Sverige varit mycket framgångsrik och överlevnaden har ökat både på och utanför sjukhus. För hjärtstopp utanför sjukhus (Figur 1A) noteras att överlevnaden ökade från cirka 5% under 1990-talet till cirka 11% under de senaste åren; detta är en relativ förbättring på cirka 120%. För hjärtstopp på sjukhus (Figur 1B) noteras att överlevnaden ökade från 26.3% till 36.5% mellan 2008 och 2020, vilket är en relativ förbättring på cirka 39%.

Även om överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus har ökat tydligt sedan 1990-talet så ses ingen förbättring sedan år 2011. Den stora förbättringen ägde rum under perioden 2000 till 2010, varefter överlevnaden varit oförändrad. Vad beträffar hjärtstopp på sjukhus ses däremot en stadig och snabb ökning i överlevnad.

Hjärtstopp utanför sjukhus

Den del av registret som täcker hjärtstopp utanför sjukhus har fungerat sedan 1990 och samtliga ambulansorganisationer rapporterar till registret. Överlevnad till 30 dagar har successivt ökat från 4.4% år 2000 till cirka 11% de senaste åren. Majoriteten (>90%) har fortsatt en god till acceptabel hjärnfunktion vid utskrivningen från sjukhus. Detta innebär att den absoluta merparten av patienterna har förutsättningar för god livskvalitet efter hjärtstoppet.

Ökningen i överlevnad ses både bland patienter som har ett kammarflimmer liksom de som inte har kammarflimmer. I händelse av ett hjärtstopp är kammarflimmer en god prognostisk faktor, vilket beror på att denna rytmrubbning kan behandlas med en elektrisk chock genom hjärtat (sk defibrillering). Bland patienter med kammarflimmer var överlevnaden mot slutet av 90-talet cirka 10% och den har successivt ökat till cirka 34% under de senaste åren. Patienter som inte uppvisar kammarflimmer kan inte behandlas med defibrillering. Dessa patienter har antingen ingen rytm alls (asystoli), en rytm som inte ger upphov till puls (pulslös elektrisk aktivitet, PEA) eller en mycket långsam hjärtrytm (bradyarytmi). För personer med asystoli har en liten förbättring noterats men överlevnaden är fortfarande <2%. Förbättringen är tydligare bland patienter med PEA, som numera överlever i vart tjugonde fall.

I tidigare årsrapporter har det påpekats att andelen individer som uppvisar kammarflimmer har halverats under årens gång. Det innebär att bara hälften så många kan omedelbart erhålla potentiellt livräddande behandling med hjärtstartare (defibrillator). I årets rapport noteras ingen förbättring i detta avseende.

I årets rapport noteras fortsatt flera positiva trender:

Fördubbling av livräddaringripanden före ambulansens ankomst. I majoriteten av alla fall startas HLR innan ambulansens ankomst. Denna dramatiska förbättring är ett resultat av samarbetet mellan ambulanssjukvården, räddningstjänst och polis samt engagemang från enskilda kommuninvånare. Betydelsen av att starta HLR innan ambulansens ankomst kan inte överskattas.
Tid till HLR har minskat dramatiskt de senaste åren. Tid från hjärtstopp till HLR har minskat från 10 minuter till 1 minut. Detta förklaras med största sannolikhet av livräddaringripanden från vittnen som befinner sig i närheten av den drabbade.
Allt fler defibrilleras innan ambulansens ankomst. År 2020 fanns ca 18415 hjärtstartare i Sverige och en stor andel av dessa finns på offentliga platser, där de kan nyttjas av lekmän. Dessutom är polisens, brandkårens och räddningstjänstens fordon allt oftare utrustade med defibrillator (hjärtstartare).

Dessvärre noteras i årets rapport att det sedan 2012 inte skett någon förbättring avseende tid till defibrillering, vilket kan förklaras av att ambulansens responstid fortsatt att öka. Detta är en tämligen bekymmersam trend som sannolikt är ett symptom på att ambulanssjukvården lider av resursbrist. Troligtvis skulle överlevnaden öka ännu mer om ambulansens responstid hade förkortats i paritet med övriga tidsparametrar. Ambulansens dröjsmål kan också förklara varför andelen patienter som har kammarflimmer minskar successivt.

Trots att ambulansens responstid ökar så ökar inte tid från hjärtstopp till defibrillering av kammarflimmer. Förklaringen är sannolikt de ökande kommuninsatserna med utplacering av hjärtstartare, insatser av räddningstjänst och polis som fortsatt parerar ambulansens ökande fördröjningstid. Det skall också nämnas att det tidiga omhändertagandet på sjukhus har förbättrats under årens gång.

Hjärtstopp på sjukhus

Den del av registret som täcker HLR-verksamheten på sjukhus har pågått sedan 2005. Idag rapporterar samtliga landets akutsjukhus till registret. Överlevnad var 36.5% år 2020, vilket innebär att överlevnaden har ökat med hela 41% på 10 år. Helt avgörande för chansen till överlevnad är tid till påbörjande av behandling. I vissa avseenden fungerar detta utmärkt på våra sjukhus. I 90% av samtliga fall påbörjas HLR inom 1 minut efter ett bevittnat hjärtstopp. En kritisk faktor är tid från inträffat hjärtstopp till defibrillering vid kammarflimmer. Här dröjer det fortfarande för länge, speciellt på vårdavdelningar. Det är dock glädjande att konstatera att andelen fall med kammarflimmer som defibrilleras inom 3 minuter och andelen fall som defibrilleras före larmgruppens ankomst är i ökande. Samtidigt ses en ökande överlevnad vid kammarflimmer. I år redovisas för sjätte gången överlevarnas egen upplevelse om sin livssituation 3-6 månader efter inträffat hjärtstopp. Resultaten indikerar att många förefaller att må bra, men en mindre andel mår inte bra och behöver sannolikt ett intensifierat omhändertagande. Antalet rapporter om överlevnarnas upplevelser efter hjärtstopp har minskat tydligt, vilket förklaras av att verksamheten inte längre får ersättning för dessa intervjuer.

COVID-19

Med anledning av pandemin inbegriper årets rapport ett kapitel med data för COVID-19 bland individer som drabbats av hjärtstopp på och utanför sjukhus. Detta är möjligt eftersom registret startade insamling av COVID-data i april 2020. Dessa är de enda nationella data i världen avseende COVID-19 och hjärtstopp på och utanför sjukhus.

Konklusion 2021

År 2020 rapporterades totalt 1458 framgångsrika återupplivningsförsök på och utanför sjukhus. Det innebär att var sjätte timme räddas en person till livet genom hjärt-lungräddning i Sverige. Årsrapporten talar för att hjärt-lungräddning i Sverige är en framgångssaga som realiseras av den traditionella sjukvården, ambulanssjukvården, räddningstjänst, polis, andra organisationer och enskilda kommuninvånare.

Om rapporten & registret

Detta är registrets fjärde digitala rapport. Rapporten är nu publicerad som en e-bok för att underlätta läsning. Läsaren har möjlighet att ladda ner rapporten i PDF- eller EPUB-format, liksom ladda ner enskilda bilder. Alla bilder kan användas fritt och denna rapporten bör då citereras. I september 2021 kommer HLR LIVE (registrets utdataverktyg) uppdateras. Genom HLR LIVE kan alla vårdgivare och enheter skapa egna rapporter. Registret har prelimnärt beslutat att från och med år 2022 publicera årsrapporten under första kvartalet varje år; detta för att verksamheten skall ha färska data att tillgå vid årets början.

I rapporten är figurer och tabeller numrerade separat för varje delrapport. Använd webbversionen av rapporten för att se interaktiva och detaljerade grafer.

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret (SHLR)

Huvudman: Västra Götalandsregionen, Registercentrum, Göteborg

Araz Rawshani, Registerhållare
araz.rawshani@gu.se
Institutionen för medicin, Göteborgs Universitet
Kardiologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Registercentrum i Västra Götaland

Johan Herlitz, Bitr registerhållare
johan.herlitz@hb.se
Institutionen för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås
Registercentrum i Västra Götaland

Jonny Lindqvist, Systemarkitekt
Registercentrum Västra Götaland, Systemutvecklare

Solveig Aune, Koordinator, hjärtstopp på sjukhus
Sjuksköterska, Regionutvecklare, Västra Götalandsregionen

Anneli Strömsöe, Koordinator, hjärtstopp utanför sjukhus
Med dr, sjuksköterska, lektor, Högskolan Dalarna, Region Dalarna

Utvecklingsledare på Registercentrum: Marie Lindgren.

Styrgruppen för Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Araz Rawshani, Med dr, läkare, Göteborgs Universitet, Registercentrum i Västra Götaland
Johan Herlitz, Professor, läkare, Högskolan Borås, Registercentrum i Västra Götaland
Per Nordberg, Med dr, läkare, Hjärtstoppscentrum Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm
Hans Friberg, Professor, läkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö
Anneli Strömsöe, Med dr, sjuksköterska, Ambulanssjukvården, Landstinget Dalarna, Högskolan Dalarna
Eva Oddby, Med dr, läkare, Anestesikliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm
Ellen Weidow, Patientrepresentant
Anna Åström, Leg. sjuksköterska, Piteå lasarett Piteå
Solveig Aune, Leg. sjuksköterska, Västra Götalandsregionen, Göteborg
Johan Israelsson, Med dr, sjuksköterska, Länssjukhuset i Kalmar
Stefan Jutterdal, Patientrepresentant
Jonny Lindqvist, Systemarkitekt, Registercentrum, Västra Götaland
Hanna Fovaeus, specialistläkare, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Arbetsgruppen för PROM

Kristofer Årestedt, Professor, sjuksköterska, Linnéuniversitetet Kalmar

Johan Israelsson, Med dr, sjuksköterska, Länssjukhuset i Kalmar

Anders Bremer, Docent, Linnéuniversitetet, Växjö

Svenska Hjärtstartarregistret

Svenska Hjärtstartarregistret drivs av HLR-Rådet och kartlägger alla hjärtstartare i samhället.

Ingela Hasselqvist-Ax
Med dr, sjuksköterska, Projektledare för Svenska Hjärtstartarregistret, Svenska HLR-rådet

Årsrapport för år 2020